Salem kom ut till match taggade till tänderna. Redan från första avblåsning satte man full fart och tog kommandot direkt mot ett mer passivt och avvaktande Tullinge. Salem hade mycket boll och vilja att ta sig in mot mål, men Tullinge spelade resolut försvarsspel och gjorde det trångt. Och när väl skotten nådde fram så satt duktige juniormålvakten Hugo i vägen för allt. Första perioden slutade 0-0. Det var intensivt, svettigt och ovisst. Tullinge såg ut att ha det lite tuffare än hemmalaget, men räddades till viss del av en femminuters utvisning som drabbade hemmalaget i slutet av perioden efter att en spelare gått lite väl hårt åt Hugo i mål, något som upprepats några gånger under perioden och kanske låg till grund för en lite överdrivet hård bedömning i just detta fall.

Tullinge för starta den andra perioden med powerplay i över 4 minuter. Riktlinjerna var att skjuta mycket och sätta rejäl press mot mål för att få med sig ett så stort övertag som möjligt. Sagt och gjort. Joppe sätter 1-0 på pass från Porre efter ett tryck mot kassen. Sedan laboreras det lite i uppställning pga den långa tiden och det skapar lite passivitet hos Tullinge. Men i slutet av PP så slänger Porre in en elegant chippass som Joppe slår in på volley och 2-0 var ett faktum. Detta tar lite udden av ett hemmalag som nog kände frustration av att känt att man äger matcher och ändå ligger under med 2-0. Hugo kommer upp stort under resten av perioden och Tullinge går till pausvila med 2-0.

Inför den sista perioden så förvarnar vi varandra om att Salem kommer spela desperat och trycka på ännu mer. Och som på beställning så börjar nu Salem ösa på med allt dom har. 1-2 kommer retfullt då dom lyckas trycka in en boll retfullt mellan benen på en briljant Hugo. 2-2 kommer snyggt då man rullar runt försvaret och spelar in i slottet efter en snabb kombination där Tullinge inte riktigt hänger med i slottet. Efter det står matchen och väger, ett hemmalag som känner att man har momentum, och ett bortalag som känner att man är med och lurpassar på chansen att avgöra. Det är tufft, intensivt, lite småfult, precis som det ska vara. Hugo fortsätter att spela stort i mål och är orsaken till att Tullinge ens är kvar i matchen. Sen i slutet så rivs Forsell ner för 111 gången (kan vara en viss överdrift på antalet gånger) i slottet och Tullinge tilldöms ett frislag. Man skickar in Patrik från bänken som är den enda högerskytten i laget för att ge ett extra alternativ. Detta påkallar Salems uppmärksamhet då man börjar skrika från bänken till spelarna på planen, vilket bidrar till lite stress och förvirring. Mitt i all denna förvirring så tappar man fokus på Forsell som får bollen och bombar in 3-2 till Tullinge. Euforin är total hos bortalaget, men nu måste man ställa om och freda sitt mål under den sista minuten. Tullinge drabbas dessutom av en utvisning med ca 30 sekunder kvar. Men man reder ut stormen och lyckas vinna med 3-2!

Sammantaget så är matchen en innebandyälskares dröm. Den har allt. Intensitet, känslor, fart och skicklighet från båda lagen. Domarna hade sannerligen en svår uppgift att hålla en bra bedömning då det gick så fort och var så intensivt i situationerna. Något som inte direkt gjordes enklare då hemmalaget förstärkte fallen i flertalet situationer, vilket också kan ha resulterat i att man blev bortdömda i andra situationer. Femminutersutvisningen som kom är ett exempel på det, en förseelse som inte var värt den hårdheten på straffet, men som nog jämnade ut sig på hela matchen ändå. När båda lagen efter matchen känner att det var en riktigt bra match, oavsett resultat så är det ändå en match båda lagen ska känna sig nöjda med.

Vi vill tacka våra motståndare Salem för en riktigt bra match, önskar dom fortsatt lycka till i serien och ser fram emot returmötet hemma i Tullingehallen. Vi vill tacka supportrar på läktaren för bra stöd. Och tack till domarna som kommer en sen lördagkväll och gör ett inspirerat arbete.

Nästa match är 4/11, då möter vi serieledaren Bedarö på bortaplan. Väl mött då.

Tweeta